Samlat originalmaterial om turismforskningen finns tillgängligt hos Landsarkivet i Östersund under diarienummer SE/ÖLA/12025
I och med min anställning som forskningschef på Sveriges Turistråd 1986 inleds en aktiv process som syftar till att skapa intresse och resurser för turismforskning i Sverige. Aktiviteter som initieras är att via kontakter med beslutsfattare inom forskarvärlden (forskningsråden) och den politiska sfären (ministrar, partier) sätta strålkastarna på behovet av kunskap om ett samhällsfenomen som i accelererande tempo genererar sysselsättning, ekonomisk output, platsutveckling, kulturell utveckling, miljöpåverkan med mera.
Parallellt med detta kontaktarbete produceras en vetenskaplig antologi om turismen (Längtan till landet Annorlunda, Gidlunds förlag), förbättrad statistik om resandet tas fram (Turist- och resedatabasen) och media informeras löpande om turismens utveckling.
Aktiviteterna resulterar bland annat i en adjungerad professur i turism (kulturgeografi med inriktning på turismplanering) 1990 vid Umeå universitet med placering vid Högskolan i Östersund, nu Mittuniversitetet (första professuren i Skandinavien).
Kombinationen av tjänsten som forskningschef och adjungerad professor skapar nya förutsättningar för att stärka turismforskningens position i den akademiska världen och i samhället i stort. En institution för ämnet turismvetenskap etableras i Östersund (först i Skandinavien).
Ett intensivt lobbyarbete bedrivs och resulterar 1997 i ett nytt forskningsinstitut i Östersund (European Tourism Research Institute, Etour). Anslagen till Etour för perioden 1997-2004 blir 160 miljoner kronor.
Idag är turismvetenskap ett etablerat akademiskt ämne i Sverige och flera professurer har inrättats. Den ursprungliga målsättningen kan således betraktas som realiserad. Därmed inte sagt att behovet av kunskap om turism som fenomen är täckt. Tvärtom ligger en stor outforskad turistisk arena framför dagens och morgondagens forskare.