En kronika

96 Det var väl du som var på tv? Han säger Ja. Elisabeth säger. Jag är född här i Junsele.Han säger. Vad heter du? Abrahamsson hette jag som flicka, säger Elisabeth.N’Eriks dotter, säger han. Ja, säger Elisabeth.Då är vi släkt. Och n’Erik har döpt mig och vigt mina föräldrar och han är tremänning med min mormor, säger Ulf. Jösses! Får vi ta ett kort, säger vi. Javisst säger han.Nätverk och åter nätverk. i Sedan dröjer det inte länge förrän nästa överraskning dyker upp. Inne på djurparken finns en museiaffär från den gamla ”goda” tiden i Junsele.Där står Olov Henriksson och berättar om allt som timat. Nämen! Han är ju tremänning med Ulf. Javisst! Och hans far Henning Norman snuvade n’Erik på den flickvän som senare blev Olovs mor.Va? Det kunde alltså ha blivit Elisabeth mor. Ja, om inte om hade varit! Så det kan gå. o På vägen hem till Stockholm passar vi på att besöka ytterligare ett världs- arv. En av Hälsingegårdarna. Närmare bestämt Erik Anders i byn Asta i Söderala socken.Och tro det eller ej. Jazz och världsarv hör ihop. Åtmins- tone i Söderala där jazzpianisten Jan Johansson föddes.Han som bland annat skrev musiken till ” Här kommer Pippi Långstrump ”och som var Astrid Lindgrens ”kompositör” innan han trettiosju år gammal omkom i en bilolycka. Veckan efter hem- komsten från 75-års- firandet i Norrland får Elisabeth beskedet att hon fått bröstcancer. Som vanligt tillbringar vi somrarna på Bullandö.Och här händer saker. Grannarna byter ut sitt hus från 1970-talet till ett nytt. En arkitekto- nisk metamorfos. p Junsele Djurparks ägare i TV. Ochmed släktingen Elisabeth utanför djurparken. |© Olov Henrikssonmed släktingen Elisabeth i handelsboden. |©