En kronika

83 son (Bonde) utsågs till rikshövitsman här under Engelbrektsupproret 1436 och att Sten Sture den äldre valdes till riksföreståndare här 1501 (för andra gången).Att Elisabeths arbetskamrat Elisabeth Natt och Dags släkting från 1400-talet mördade Engelbrekt är bara en parentes.Naturligtvis anmälde vi oss till en visning av källarvalven. f Mirakel hör ju idag till ovanlighe- terna men att vi bodde ovanpå Stock- holms på sin tid största kloster får väl ändå ses som ett litet mirakel. Att jag, som av min äldste kamrat Lars-Johan Norrby, tillika Idunes, utnämns till Iduns salongspianist för att underhålla på Elisabeths föräldrars flygel från Junsele får väl också tillhöra samlingen små mirakel. Sällskapet och Idun inhandlade varsin hälft, när vi inte kunde behålla flygeln vid vår flytt till stan.Det påstås med glimten i ögat att Idun äger de vita tangenterna och Sällskapet de svarta.Det var dom svarta som Charlie Norman spelade apelsinboggien på. Som pianist kan man säga att skämtet ligger i tangen- tens riktning. Pappa, som var intresserad av ma- tematiska tangenter, hade synpunkter på min fascination för elfenbenstang- enter under tonåren. När betygen i skolan sjönk försökte han bota mig med konstaterandet att jag förmod- ligen skulle sluta som kafépianist. Skrämseltaktik. Nåja. När jag nu läser pianisten Arthur Rubinsteins memoarer Mitt lyckliga liv hittar jag följande omdöme om den världs­ berömde violonisten Fritz Kreisler: ”…han spelade gudomligt, med sam- metslen ton, en häpnadsväckande teknik och en enastående elegans…För mig framstod Kreisler alltid, hur underligt det än kan låta, som en idealisk kafému- siker…” Längre fram i boken skriver Rubinstein: ”Själv kände jag förstås väl till Chopin. Jag hade hört mycket av hans musik både på konserter och privat, men i Tyskland behandlades hans musik ofta som ’salongsmusik’ ”. I pappas öron kanske beskrivningen salongsmusik hade klingat något bätt- re.Och pappa gillade Chopin. i Att jag som 22-åring fick tillfälle att avnjuta en konsert med den världsberömde pianovirtuosen och Chopintolkaren Arthur Rubinstein i Stockholms konserthus hösten 1961 har inget med den här historien att göra. Inte heller att Rubinstein genom sin judiska härkomst under judeför- följelserna på 1930-talet blev tvungen att lämna Europa.Han blev 1946 ame- rikansk medborgare. Samma år 1946 ger den svenske nazisten ErikWalles ut boken ”Jazzen anfaller”. Nazisterna hade ju synpunk- ter på mycket.Vad sägs om hans recension av jazzmusiken, det ameri- kanska bidraget till musikhistorien. ”Den har skapats av negrer. Den har skapats av berusade negrer. Den har skapats av berusade negrer i bordellmiljö.” Walles skulle senare fullfölja sin nazistiska mission som medlem i Sverigedemokraterna. På valborgsmässoafton bjuder familjen Schönberg in till minnes- fest för Hans i Grünewaldsvillan i Välkommen till Sällskapet Iduns vårmingel ! Torsdagen den 27 april 2017 mellan kl 15.30 och 17.30 på Sällskapet, Arsenalsgatan 7 i Stockholm. Iduns egen Salongspianist Bengt Sahlberg underhåller vid flygeln.