En kronika

54 lator ) som tas i bruk i februari 1950. Utvecklingen av Sveriges andra dator besk ( Binär Elektronisk SekvensKal- kylator ) pågår parallellt och den står färdig 1953.Den kallades matematik- maskin eller populärt elektronhjärna. Några veckor var besk den snabbaste datorn i världen och fyllde ett helt rum på Drottninggatan 95 a. Under de här åren förs en livlig diskussion om det behövs två eller tre datorer för Sveriges behov. Att dagens mobiltelefon har en ”beräknings­ kapacitet” som är i storleksordningen 1 miljard gånger större än 1953 års ”Superdator”besk var det ingen som ens kunde fantisera om. Rummet som besk installerades i hade en yta på cirka 50 kvm. För att härbärgera 1 miljard besk:ar skulle vi behöva en yta motsvarande Skåne, Blekinge, Halland och Småland med cirka 2 meter i takhöjd.Dagens mobiltelefon får rum i fickan.Här kan man med fog tala om utveckling. Men historien slutar inte här. Behovet av ökade utbildningsinsatser leder till att en statlig utredning 1964 föreslår att disciplinen ”Administrativ databehandling” ska inrättas på tre platser i Sverige: Stockholm,Göte- borg och Lund.Och nu går det fort. 1965 arbetar Börje Langefors med att utveckla det nya akademiska ämnet Informationsbehandling, särskilt den administrativa databehandlingens metodik (adb).Disciplinen blir först i världen inom fältet och Langefors är starkt bidragande till att placera Sveri- ge på den internationella it-kartan. År 1966, samma år som mamma Gulls barnbarn Björn föds, bildas en gemensam institution för Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (kth), som ges namnet adb-institutionen efter den nya disciplinen.Vid kth blir Langefors 1967 Sveriges första it-professor i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling.Det var Börje Langefors som myntade det för svenska språket unika ordet dator. 1987 får institutionen namnet Data- och SystemVetenskap.Och här blir barnbarnet Björn en i de första årskullarna i ämnet på kth. Det visste vi inget om när han som trettonåring 1979 köpte sin första persondator, en zx80 med 1k i ram-minne. Föreståndaren för matematiska institutionen vid Matematikmaskin­ nämnden 1960–1963 hette Hans Riesel (1929–2014). Jasså minsann? Jo, år 1957 använde Hans Riesel besk för att upptäcka ett Mersenneprimtal (efter den franske amatörmatemati- kern Marin Mersenne) bestående av 969 siffror.Med detta primtal var Rie- sel världsrekordhållare fram till 1961. Det har hänt en del sedan dess. 2018 hittade amerikanen Jonathan Pace det hittills största kända primtalet som nu består av över 23 miljoner siffror. Men det finns mer att berätta. Hans föräldrar hade ett sommarställe på Älvnäs, det fritidshusområde på Ekerö där jag tillbringade min barn- doms somrar. En episod som etsat sig fast i minnet från ett sommarlov står Hans för. Jag hade en läderfotboll som jag var mycket rädd om. Ibland spelade vi grabbar fotboll på badstranden i Busviken på Älvnäs. Jag var väl i tioårsåldern och Hans närmare 20 år. Han låg på stranden och läste, för- modligen matematisk litteratur och fick bollen på sig ett par gånger.Då sa han: ”Kommer bollen hit en gång till skär jag upp den”.Det gjorde bollen och Hans tog fram en kniv och skar upp den.Han hade ju varnat! Som vanligt stannar inte historien upp.Hans disputerade 1969, blev docent i numerisk analys och univer- sitetslektor vid kth.Och Björn lär ha Dagens Industri 14 juni,1994.