En kronika
50 Familjen Bergström, skänkte Villa Edros till Stockholms Universitet 1965. Carl Jan köpte gården 2009 för att kunna bevara konstnärsfamiljen Bergströms historia och gårdens unika inredning.Han säger: ” Huset är en berättelse om kvinnligt entreprenör- skap ”. Men Berith var långt ifrån ensam konstnär i släkten.Hennes fastrar gjorde stora insatser för kulturen och för kvinnligt företagande. Emma Bergström (1862–1959), född i Färnebo socken i Värmland, grundade Västerbottens läns hemslöjd.Hon cyklade runt i Västerbotten och sam- lade in vävmönster för kopiering och uppvävning. Bland många tecken på uppskattning fick hon Hushållnings- sällskapets guldmedalj, Nordiska mu- seets Hazeliusmedalj, Illis Quorum och SHR:s förtjänstplakett i silver för framstående förtjänster inom den svenska hemslöjden. Emma var min farfars morfars systersons dotter. s Och här är det dags för ett litet sidospår i berättandet.Min farfars dotter, min gudmor och faster, Elsa Olsson, naturligtvis också släkting till Emma, blev aldrig lika framgångsrik men ändå något av en lokal legend i Äppelviken som hemslöjdslärarinna. På 1950-talet köper hon mattan Äng- arna av Märta Måås-Fjätterström. Vid Elsas bortgång ärvde vi mattan som nu ligger på Kaplansbacken sju trappor upp över Elsas bror, min farbror Eriks tidigare ritbord på Bolinders. Något som jag inte visste var att Märta Måås-Fjetterström desig- nade mattan Ängarna för Svenska Amerikaliniens nya kryssningsfartyg m/ s Kungsholm 1928.Det får jag reda på genom en tidningsannons i januari 2017. Inredningen på m/ s Kungsholm var en av de mest genomarbetade i 1920-talets Sverige.De bästa svenska formgivarna och inredarna anlitades. ” Det praktfullaste fartyg som någon- sin kommit till New Yorks hamn ” enligt amerikansk press. När m/ s Kungsholm såldes till den amerikanska försvarsmakten under andra världskriget, för att byggas om till trupptransportfartyg under namnet m/ s John Ericsson, revs all inredning ut, slängdes eller spreds för vinden. Praktiskt taget ingenting av interiören bevarades.Men uppenbar- ligen lyckades en Märta Mååsmatta från 1928 överleva. Eller? i Och här kommer Nobeltråden in igen.Märta hade tidigare fått en stor beställning till Ludvig Nobels natio- nalromantiska byggnad Skånegården i Båstad.Han erbjöd henne att öppna en ateljé på samma plats. Båstad blir Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941.Hon är represente- rad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum och Louvren. Den nu upptäckta tråden mellan Märta Måås och Nobelfamiljen blev en liten aha-upplevelse. Att Ludvig Nobel, Alfreds brorson, var engagerad inom verksamheter med anknytning till turismen knyter trådarna ännu tätare.Han startade 1907 AB Båstads Villaområde.Här lät han uppföra villor för badgäster.Han var också VD för Båstads badhotell och anlade 1924–25 tennisbanorna samt 1928–30 golfbanorna.Han gick allmänt under namnet ” Båstads-Kungen ”. År 2017 Emma Bergström.
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=