En kronika

46 klubben följande brev till Svenska Akademien Astrid Lindgren är en av de få svenskar vars namn och gärning i likhet med Nobels uppnått en global genomslagskraft. Astrid Lindgrens publik väntar dock fortfarande på att uppmärksammas av den litterära ex- pertisen. Att tilldela Astrid Lindgren nobelpriset skulle sätta strålkastarna på den mest bortglömda publiken för god litteratur. OmNobels vilja skall uppfyllas dvs. att priset utdelas till den som gjort de främsta insatserna för mänskligheten måste Astrid Lindgren betraktas som en av de absolut mest förtjänta mottagarna. Nobelpriset till Astrid Lindgren skulle på en gång uppmärksamma en av vår tids litte- rära giganter och vår tids förmodligen viktigaste målgrupp. Något svar kom aldrig men tio år senare, när det var för sent att tilldela Astrid Lindgren nobelpriset, skapades alltså ett storartat pris i hennes eget namn.Tomteklubben lyfter på luvan. När vi ändå är inne på konserthuset, som invigdes i april 1926, kan nämnas att den utlysta arkitekttävlingen inte gav någon klar vinnare. Ivar Tengbom och Erik Lallerstedt delade första platsen och fick båda den högsta prissumman. Stockholms stadions arkitekt Torben Grut låg också bra till. Stockholms stadsbiblioteks arkitekt Gunnar Asplund skulle fälla utslaget till Ivar Tengboms (1878–1968) fördel efter att förändringar gjorts för att förbättra akustiken på förslag av Svante Arrhenius, Sveriges förste no- belpristagare.Honommöter vi längre fram.Konserthuset anses utgöra ett av de arkitektoniska mästerverken i den nyklassiska stilen på 1920-talet.Men vi ska fortsätta arkitektspåret en bit till. Det var alltså Erik Lallerstedt (1864–1955) som på mållinjen förlo- rade tävlingen om att få rita konsert- huset.Men han gick inte lottlös i livet när det gäller arkitektuppdrag.Och här kommer mitt intresse för nätverk återigen in i bilden. Vem ritade Trygghuset (1906) i hörnet Birger Jarlsgatan – Engel- brektsgatan.Gissa! Det var ju här som mamma arbetade en tid.Men vem ritade Kungliga Tekniska Högskolan (1911–1940).Det var ju här som sonen Björn tog sin examen. Gissa igen! Och vem ritade studentpalatset (1925–1926) på Norrtullsgatan 2 där jag själv bland annat läste kulturgeo- grafi? Tilläggas kan att mitt i utsikten från vår våning på Kaplansbacken lig- ger ett hus i funktionalistisk stil med adress Bolindersplan 2 vid Klara sjö. Det byggdes 1935–1936 på den plats där min farfar fick sin anställning vid Bolinders Mekaniska Verkstad fyrtio år tidigare. Alla som tror att arkitekten bakom samtliga nämnda byggnader är Erik Lallerstedt har rätt.Grattis. Att Lallerstedt var medlem i Sällskapet Idun gör ju inte nätverket mindre.Och inte heller att han var född på Ekerö, närmare bestämt i Skå.Till historien hör också att hans sonson, kocken och krögaren Erik Lallerstedt, är en av rikskändisarna i restaurangbranschen och förmodligen nära bekant med en annan kändis i samma bransch, Carl Jan Granqvist. Honom ska vi återkomma till. 60-årsjubileum av Bengt Sahlbergs kvartett 1956. Några dagar innan själva festdagen går vår vibrafonist Kurt Ek (78) ur tiden. i Nu levererar jag O(h)lsson-Sahl- bergs släktarkiv (inkl.Tomteklubbens arkiv) till Stockholms Stadsarkiv. Visst är det märkligt att Karl Olsson, min farfar, flyttar till Stockholm från Kristinehamn 1895, närmare bestämt till Kungsholmsgatan, för att börja Skoldans på Kungsholms läroverk:Ulf Karströmer,Kurt Ek,Lars-Johan Norrby,BS.