En kronika

143 geografi är syntesvetenskaper där före- teelser studeras efter läge i tid och rum. Den geografiska tråden fortsätter i Baltikum. I det av Gustav ii Adolf grundade universitetet i Tartu (på tyska Dorpat) i den dåvarande svenska provinsen Estland skulle en annan geograf, namne med Immanuel Kant, göra betydande insatser.Hans namn var Edgar Kant (1902–1978).Han blev professor vid universitetet i Tartu två år innan andra världskriget bröt ut och utsågs under den tyska ockupationsti- den till rektor. 1944 tvangs han fly över havet till Sverige för att aldrig åter- vända.Han hamnade i Lund, fick ar- bete vid geografiska institutionen som forskningsassistent åren 1947–1950 och avslutade sin karriär som profes- sor från 1964 till pensioneringen 1967, året då jag började som forskningsas- sistent vid institutionen.Och där min handledare Gunnar Törnqvist samma år blir Kants efterträdare. En forskare som tog stort intryck av Immanuel Kant var den idag mest kända svenska kulturgeografen Torsten Hägerstrand (1916–2004).Hans internationellt uppmärksammade tidsgeografi har rötter i Edgar Kants syn på syntesve- tenskaperna historia och geografi. Djupa tidsgeografiska rötter i snö har den svenska idrottsklassikern Vasaloppet. Liksom renvandringarna i den svenska fjällvärlden. o Vilken ren som kom först till de nya betesmarkerna är inte dokumente- rat. Att en norrman blev först över mållinjen i årets Vasalopp förvånar nog ingen i dessa tider. I det första Vasaloppet för 500 år sedan var Sveri- ges blivande kung på flykt mot Norge men nu är många norrmän på väg från Sälen till Mora. Efter spurten och årets målgång i Mora såg målområdet ut som ett slagfält. Samtliga tog sig dock utan läkarhjälp upp på benen efter att ha andats ut. a En läkare och internationellt uppmärksammad idrottsman, som jag skrev om i Krönikan , den brittiske löparen Roger Bannister (1929–2018) avlider dagen före årets Vasalopp. Han blev 1954 den förste att springa en engelsk mil under fyra minuter (3.59,4), den så kallade drömmilen, en av idrottsvärldens mest eftertrakta- de troféer.Världsrekordet hölls före loppet av svensken Gunder Hägg som nio år tidigare varit så nära som 1,4 sekunder från att klara drömmilen. En och en halv månad efter den första drömmilen slog australiern John Landy världsrekordet vid ett inter- nationellt lopp i Åbo i Finland med tiden 3.58,0. Roger Bannisters löparkarriär följdes av en framgångsrik läkarkarriär som neurolog, där hans forskning vann internationell ryktbarhet bland annat genom boken Brain and Bannister’s Clinical Neurology .Han var gift med dottern till den svenske nationalekonomen Per Jacobsson och amerikanskan Violet Mary Nye. 1956 utsågs Per Jacobsson till chef för Internationella valutafonden i Washington d.c. Det gick bra i fortsättningen även för John Landy. Samma år som han blev världsrekordhållare på en engelsk mil utexaminerades han vid Melbourne University som Bachelor of Agricultural Science.Han fick två år senare hedersuppdraget att svära den olympiska eden vid sommar-os i Melbourne 1956 och blev 2001 själv insvuren som guvernör i delstaten Victoria i Australien. Även han skrev böcker, då i ämnet naturhistoria. Jag berättade i Krönikan att jag som 15-åring på familjen Kendalls svartvita tv i Hove/Brighton såg Roger Bannister vinna en engelsk mil över John Landy vid Empire Games i Vancouver 1954. Kanske såg min bror Jan 1500-metersloppet vid os i Helsingfors 1952 med Roger Bannister live.Och kanske upplevde han där en annan av idrottshistoriens Vasaloppet. |© Renvandring. |© Målområdet. |©