En kronika

142 gren i mitt släktträd på Carlsonsidan förmäler inte historien. Inte heller om Ernst Carlson, mannen bakom Carlsons skolgeografi eller J.Aug. Carlson gör det. Att jag som Iduns salongspianist spelade på pianot från J.Aug. Carlson vid sällskapets mingel i Konstnärshuset Smålandsgatan 7 vid Norrmalmstorg är däremot helt säkert. i Det går bra för min tidigare arbets­ plats Mittuniversitetet. Intresset från utländska ambassader skapar positiva vibbar. Nu har en delegation från amerikanska ambassaden i Stockholm ledd av chargé d´affaire David E.Lindwall besökt Östersund. Hans kommentar är: ” Vårt jobb är att hitta sätt att utöka samverkan mellan våra länder och då vill vi tänka utanför boxen. Nationellt vintersportcentrum är unikt, intressant och inte likt något vi har i usa”. Centrumledaren på nvc, Kerry McGawley, bjöd på en rundtur med besök i höghöjdslabbet, optime- ringslabbet och nvc:s stora A-labb. Så kommer ny information från min syssling Anna Karin Dorph om släktingar. Jag nämnde att Bernt Funcke gick bort 2016.Han var gift med Elisabeths kusin Kristina Funcke. Nu får jag reda på att Bernt och jag faktiskt är närmare släkt än så.Min farfars farfars morbrors sondotters dottersons sonson heter Nils Funcke.Vår gemensamma anfader Erik Andersson levde 1764 till 1839. Jag går in på nätet och läser följande.” Nils Göran Funcke, född 17 juni 1953, journalist, författare, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor. Bosatt i Stockholm. Sedan 2009 är Nils Funcke sekreterare i den parlamenta- riska Yttrandefrihetskommittén ”.Men vad händer en vecka senare? Det är knappt jag tror mina ögon. Ledaren i Dagens Nyheter den 19 februari handlar om Sveriges utrikespolitik. Hurså? Jag citerar: ”ud är offentlig- hetsprincipens svarta får, konstaterar Nils Funcke, expert på denna viktiga del av grundlagen .”Min syssling berättar också att Nils Funckes farfars mors brorsons dotter Joan 83 år från Ne- braska kommer till Sverige den 10 juli i år. Nätverken vidgas. Christina är sjukskriven efter rygg­ operationen.Det hindrar henne inte att ge goda råd till allmänheten. p MARS När jag läste praktisk filosofi på Stockholms universitet i början av 1960-talet skrev jag en uppsats om viljans frihet.Den refuserades av min handledare.Han föreslog att jag skulle välja ett annat uppsatsämne och gav själv förslaget att analysera och kritiskt granska filosofen Immanuel Kants ka- tegoriska imperativ. Så fick det bli.Då hade jag naturligtvis ingen aning om att jag över femtio år senare skulle ta upp frågan om vår fria vilja igen i bok- en Vad gör en Gud? .Och inte visste jag att Immanuel Kant (1724–1804) även var en central gestalt inom den geo- grafiska forskningen; den akademiska disciplin som skulle bli huvudfåran i min egen forskargärning. Immanuel Kant föddes, levde och dog i Königsberg, en tysk Hansastad vid Östersjön som grundats av Tyska Orden 1255. (Stockholm grundades vid samma tid.) Königsberg införli- vades med Sovjetunionen efter andra världskriget och de nya makthavar- na tyckte inte om namnet, som ju var kungligt.Man bytte till ett mer passande namn efter kommunisten Mingelinstrumentet. Konstnärshuset invigdes 1899 och ägs av Konstnärsklubben och Svenska Konstnärers Förening (SKF) – inte att förväxlamed Svenska Kullagerfabriken. |© Michail Kalinin. Sedan 1946 heter sta- den alltså Kaliningrad och ingår i en rysk enklav mellan Polen och Litauen i Baltikum. Utöver att vara en av den nya tidens största filosofer fick Kant stor betydel- se för geografiämnets utveckling.Han menade att all kunskap kunde kopplas till geografi och historia, det vill säga världens relation till geografin/rum- met och historien/tiden.Historia och