En kronika

136 och skickades till jorden med ett rymdskepp just innan hans planet exploderade. På jorden växte han upp som en människa och antog alter egot journalisten Clark Kent.Här skulle han kunna leva ett normalt liv och hjälpa världen, som en seriefigur i serietidningen Action Comics. För att fira hans och min 80-årsdag inhandla- de jag hans egen eau de toilette. i Trådar och återigen trådar. Nu kommer jag tillbaka till Erik Stemme; han som medverkade till att skapa världens snabbaste datamaskin besk. Hösten 2017 besöker Rickard Mur- ray sin gamle vän Björn Magnsjö och min svägerska Kerstin på Öland. Då visste jag inte vem Rickard Murray var.Vid något tillfälle i samtalen kom- mer Nobel upp. Kerstin nämner då att hennes svåger länge varit engagerad i planerna på ett Nobel Center i Stock- holm och skrivit en krönika med titeln Från Fryxell till Nobel . Rickard blir intresserad eftersom han inte är emot Nobel Center i sig utan bara etable- ringen av centret på Blasieholmen. Den 16 januari 2018 ringer Rickard för att få mer information om min roll som initiativtagare till Nobel Center i Stockholm.Vi bestämmer ett möte. Men vad har allt det här med Erik Stemme att göra? Jo, jag letade på nätet efter information om eventuellt släktskap mellan Erik Stemme och Nina Stemme, operastjärnan och hovsångerskan, kallad vår mest dra- matiska sopran efter Birgit Nilsson. Och håll i hatten nu! På nätet hittar jag uppgiften att Nina Stemme föddes som Nina Thöldte.Hon bytte senare till Stemme, mammas efternamn. Jag fortsätter letandet på nätet och söker påThöldte.Vad händer. Jag hittar en Thöldte Murray. Kan det vara släkt med Rickard Murray som jag ju ska träffa om ett par dagar? Jovisst, de är släkt, alltså Stemme och Murray, alltså Erik och Rickard.Och nu får jag reda på att Erik Stemme är morbror till Nina Stemme och Eriks syster Jenny är Ninas mamma. Jag ser också att Nina föddes i Västerleds församling (dit farfar och farmors familj flyttade 1914), gick i Adolf Fredriks musiksko- la (liksom undertecknad) och gillar jazztrumpetaren och sångaren Chet Baker (1929–1988), också en av mina favorittrumpetare. Nu passar det bra att jag fortsätter att dra i järnvägstråden och nobel- tråden.Det visar sig nämligen att Rickards farfarsfar Adolf Wilhelm Murray (1831–1894) var trafikchef vid järnvägen Oxelösund-Flen-Eskilstu- na.Och mer! Han bodde under några år på Björkborns herrgård, den som Alfred Nobel under sina sista år skulle överta och ha som bostad när han var i Sverige. Björkborns herrgård ägdes av Bo- fors-Gullspång. 1894 blev Alfred No- bel huvudägare och styrelseordföran- de i Bofors-Gullspång. I herrgården lät Alfred Nobel sin brorson Hjalmar Nobel ansvara för inredningen av byggnaderna. Belysning, vatten och avlopp installerades och herrgården blev därefter Alfred Nobels hem under den period han var Bofors ägare (1894–1896).Herrgården användes efter Nobels död som bostad fram till 1972, först av Nobels testamentsexe- kutor Ragnar Sohlman (disponent för AB Bofors Nobelkrut) och senare av hans son Sverre R:son Sohlman (vd för Bofors). Men järnvägstråden slutar inte här. Rickard Murrays farfars bror Walter Murray (1871–1957) blev bland annat vice ordförande för Stockholm – Västerås - Bergslagens järnvägar 1918, ledamot av Örebro - Köpings järnväg 1920 och kommunikationsminister 1920–1921. Att Rickards farfar Alfred Murray (1862-1947), ståthållare på Stockholms slott och vid flera av de andra kungliga slotten, bodde i Drottningholm/ Ekerö och där lämnade jordelivet midsommarafton 1947, kan jag lägga till Ekerötråden. Rickards farbror,MalcolmMurray (1904–1995) var sekundchef vid Svea Livgarde 1953–1957.Om det var han som höll det internationella föredraget inför regementet 1957, vilket jag berättade om på sidan 72, när min rumskamrat Marshall skapade historia, är osäkert. Säkert