En kronika

114 en bok omBolinders.Boken är fram- tagen till företagets 100-årsjubileum 1945 och skriven av professorn i natio- nalekonomi vid Handelshögskolan i StockholmTorsten Gårdlund.Han innehade åren 1947–1963 AOWallen- bergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap vid Handelshögskolan. Under perioden 1965–1977 var han professor i Internationell ekonomi vid Lunds universitet. I jubileumsskriften dyker staden Arkangelsk upp.Gårdlund skriver: ” Men jämfört med problemen vid de ryska leveranserna var allting annat lätt, därom vittna en rad brev från Bolinders montörer .” Och vad hittar jag i farfars minnes­ anteckningar? Aha! Arkangelsk! o Kan det finnas någon annan koppling till Torsten Gårdlund? Ja, faktiskt.Min äldre bror Jan, som gick på Handels på 1950-talet, brukade berätta hemma om sina studier och lärare. Jag minns hans uppskattande kommentarer omTorsten Gårdlund. Nu till Bolindermuseet. Hoppsan. Bolinders var tidigt ute med iögonfallande reklam. o Pinuppan på Bolindermuseet är undantaget som bekräftar regeln. Re- geln är allt annat som visas i montrar och andra utställningsformer. Och när farfar jobbade på Bolinders såg det ut så här på verkstadsgolvet. o Kungsholmen i Stockholm var något av industrialismens vagga i Sverige.Här startade invandraren från England, Samuel Owen, Kungshol- mens Mekaniska Werkstad med gju- teri och mekanisk verkstad. Året var 1809. Samma år som Sverige förlorade Finland till Ryssland. Platsen ligger vid södra änden av Kaplansbacken. Samuel Owen har kallats ”den svenska verkstadsindustrins fader”. Han spelade även en viktig roll för grundandet av nykterhetsrö- relsen i Sverige och grundade 1832 Kungsholmens Nykterhetsförening. Min farfar blev runt sekelskiftet ordförande i Godtemplarföreningen på Kungsholmen.Han skulle bara veta att sonsonen 2007 skulle flytta in på Kaplansbacken, den gata som då kallades Fyllbacken. |© |©