En kronika

109 vecklingen i usa i slutet av 1940-talet. Hemkommen från usa började han på Matematikmaskinnämnden (mmn) där han blev chefskonstruk- tör vid konstruktionen av Sveriges första dator bark och stod bakom konstruktionen av multiplikatorn. bark invigdes den 28 april 1950. Det var under den här perioden som min mamma Gull arbetade på mmn. I den grupp som fick stipendium för att samla in information om datorutvecklingen i usa där Gösta Neovius ingick fanns även Erik Stem- me (1921–2007).Han blev 1946 civil- ingenjör vid Chalmers i Göteborg. Efter studierna i USA arbetade han vid Matematikmaskinnämnden som chefskonstruktör av datamaskinen besk som invigdes 1953. Erik Stemme och Gösta Neovius var kollegor. 1953 blev Erik Stemme byrådirektör för Matematikmaskinnämnden.Han utnämndes 1963 till professor i data- teknik vid Chalmers. Under sin tid som professor tog han ett av de första patenten på bläckstråleskrivaren. Erik Stemme kommer att dyka upp 2018 i ett helt annat sammanhang. Gösta Neovius anställdes våren 1953 på LMEricsson och arbetade där med koordinatväljare och (sic) järn- vägssignalsystem.Han var därefter med vid uppstarten av Ellemtel som chef för abonnentväxelavdelningen. Det var Ellemtel som utvecklade världsprodukten axe-växeln. I Krönikan berättar jag också om en nära vän, Christer Cassel.Vi bodde båda på Surbrunnsgatan, han på 16 och jag på 61.Vi var klasskamrater fyra år i Vasa Real och därefter fyra år i Norra Real. Efter studenten gjorde vi värnplikt på samma pluton vid Svea Livgarde och kompletterade därefter latin vid Kungsholmens läroverk. Och så blev vi Ekeröbor och lärare vid Tappströmsskolan. Men sedan skiljs våra vägar, även geografiskt. Som unga funderade vi inte så mycket på våra förfäder och visste inget om kommande generatio- ner. På äldre dar dyker intresset upp. Och vad hittar vi då? Märkliga saker, men det är ingen skröna. Christers släkt på morfars sida (Cassel) kom från Finland till Sverige. Min släkt på farfars sida kom från Finland till Sverige. Christers morfar gick på kth, maskinteknik.Min mor- far gick på kth, maskinteknik. Efter kth fick Christers morfar anställning vid järnvägen. Efter kth fick min morfar anställning vid järnvägen. Christers son Björn blev civilingenjör på kth.Min son Björn blev civilin- genjör på kth. Christer träffade sin fru och blivande mamma till sina barn på Kårhuset i Stockholm.Gissa var jag träffade Elisabeth, mamma till mina barn? Det här får räcka. Den som är lagd för myter och övernatur- liga aktörer ser kanske några tecken i skyn. Christer och jag nöjer oss med att konstatera faktum. Appell förlag skickar som informa- tion en kommande annons i tidskrif- ten Svensk Bokhandel. Jag studsade till lite när jag läste presentationen. Av två skäl. Det ena att jag inte läst Gullivers resor . Det enda jag sett var teckningar med en jätte och en massa lilleputtar.Det andra skälet var att jag inte visste att Jonathan Swift skrivit boken som en samhällssatir för en vuxenpublik. Jag beställde omedelbart ett exemplar och började läsa. Så här beskrivs boken Gullivers resor på omslaget: ”När den kvicke och satiriske domprosten Jonathan Swift (1667–1745) gav ut Gullivers resor (1726) kunde han knap- past ana att detta verk skulle bli en av de största succéer som någonsin hade legat på bokhandelsdiskarna.” Att Swift föddes för 350 år sedan, alltså 1667, samma år som Lunds universitet grundades, kanske inte är så märkligt.Men det var ju när universitetet fyllde 300 år som jag startade min forskning där och senare disputerade på en avhandling om just