40
med skivor för fönstren, männen i
huset som gick vakt på kvällarna,
gengasbilarna, vedtravarna på gatorna,
kokslastbilarna med sotiga arbetare,
pappa som blev inkallad i det militära
och pappas kusin Ragnar som kom
med ägg och annan mat från en gård i
Uppland .
Mobiliseringen innebar också att
fotbollsplanen vid Borgarskolan på
Jarlaplan tidvis intogs av militären .
Vänliga soldater bjöd oss småglin på
knäckebröd; ingen delikatess hemma
utan smör men när soldater bjuder blir
det något annat .
Några dagar efter atombomberna
över städerna Hiroshima och Nagasa-
ki börjar min skolgång .Skolvägen går
från Fryxellsgatan till Eriksbergs-
gatan, där Engelbrekts folkskola
etablerat en mindre filial .Promenaden
till skolan sker ofta i sällskap med
klasskamraten och lekkamraten från
Fryxellsgatan 1 Lars-Johan Norrby,
han som föddes en månad före mig .
Utmed vägen bor andra klasskam-
rater och lekkamrater som till och från
bildar följe, bland annat Lasse Lind-
hagen som blev den förste att spela
huvudrollen i den populära radiofölje-
tongen Mästerdetektiven Blomkvist,
baserad på Astrid Lindgrens berättel-
se Det imponerade .Vissa händelser
i livet kommer man ihåg bättre än
andra .Kanske för att de på något sätt
involverat spänning och andra känslor .
Lasse hittade en plånbok på gatan
med fem kronor i .Vi traskade iväg
till polisstationen på Surbrunnsgatan
vid nuvarande Monica Zetterlunds
park och restaurangen Clas på Hörnet
och lämnade in plånboken .Ett par
dagar senare hörde polisen av sig och
meddelade att ägaren lämnat 50 öre i
hittelön Det var stort .
Lasse var son till den legendariske
stadionspeakern Sven Lindhagen,
den tidens ”böneutropare” från den
svenska idrottens främsta ”minaret”,
Klocktornet på Stockholms olympia-
stadion .Lasses pappa tog studenten
på Whitlockska Samskolan som var
en privat reformpedagogisk skola,
bestående av realskola och gymnasi-
um i Stockholm OchWhitlockska
samskolan låg vägg i vägg med Engel-
brektsfilialen .
Lasses bror Jan, under många år
chef för Gruppen för samhällsstudier,
som i praktiken var socialdemokrater-
nas första tankesmedja, var klass- och
studentkamrat med min bror Jan i
Norra Real Och min bror Jan bodde
sina första år på Eriksbergsgatan 2,
mammas och pappas första gemen-
samma bostad .100 meter från min
skolport .Världen är liten .
Tyvärr avskaffades föräldrars rätt
att aga sina barn lite för sent, sett ur
mitt perspektiv (1966) Därför fick jag
vid olika tillfällen stryk med rotting,
björkris, ridpiska och handflata som
straff för aktiviteter som säkert var
värda att dämpa men som troligen
kunnat lösas på ett mer humant sätt .
Något större fysiskt våld var det aldrig
frågan om men minnena sitter kvar .
Uppfostran var ett debatterat ämne
inte minst under 1940-talet och
pappa tillhörde dem som med stöd av
viss forskning menade att man inte
skulle klema bort sina barn Därför
«förbjöds» mamma att krama min
äldre bror vilket resulterade i att han
inte mådde särskilt bra .Botemedlet
blev en längre tids vistelse borta från
familjen på ett hem för barn i Mullsjö
utanför Jönköping .Efter det vägrade
mamma att följa pappas råd vilket jag
är själaglad för .
Det märkliga är att farfar och
farmor behandlade pappa på samma
sätt Han berättade för oss barn om en
episod när han fick sova över hos en
kamrat för första gången .Kamratens
mamma kramade om sin son när de
skulle sova Det hade pappa aldrig
upplevt hemma Han grät sig till
sömns den kvällen, berättade han .
Grät gjorde mormor, som var starkt
religiös, när hon högläste berättelser
med religiöst innehåll för min bror
och mig när vi skulle sova .Bland
annat minns jag en sorglig berättelse
av Zackarias Topelius i boken Läsning
för barn .Berättelsen hette Björken
och Stjärnan och handlade om två
barn som varit bortlämnade och nu
sökte hitta sitt gamla hem .
Religion var annars inget centralt
ämne i mitt hem även om pappa som
liten ville bli präst och höll predikan
från en sockerlåda och dessutom tog
upp religionen efter en kris på äldre
dar .
Informationsskrift från 1942.
