280
jag, ty jag är en åsna” Genom en smart
kupp leddes en åsna, som lånats från
Skansen och försedd med plakat,
fram framför vaktparaden när den
passerade Gustav Adolfs torg utanför
min pappas arbetsplats .En journalfil-
mare filmade händelsen vilket gav ett
enormt genomslag via journalfilmer
på biograferna .Varumärket blev eta-
blerat Mannen bakom klistret, Axel
Robert Karlson, föddes 1892 i Odens-
vik utanför Östersund .Familjen hade
tolv barn och kunde inte försörja
Axel när han lämnade folkskolan .
Han såldes då på fattigauktion av
Östersunds kommun och köptes av en
bagarfamilj i Södertälje Det var i ba-
geriet som han började experimentera
med klister och lim .En annan av hans
uppfinningar var flytspacklet .Att bli
såld på auktion tillhör historien, åt-
minstone i Sverige .Som tur är kunde
det gå bra trots tragedin vilket Axel
Robert Karlsson är bevis på Man kan
till och med bli Nobelpristagare, som
Harry Martinsson .
2013 års nobelpris i fysik tilldelades
Peter Higgs och Francois Englert
för upptäckten av den så kallade
Higgspartikeln Den är så liten att den
knappast finns .Strax innan den här
krönikan avslutas händer något där
sannolikheten för händelsen är så liten
att den med säkerhet aldrig kommer
att upprepas .En av biograferna i
Stockholm på 1950-talet var biografen
Draken vid Fridhemsplan Den hade
en neonskylt med en grön drake vars
röda tunga rörde sig upp och ner i
gapet .Sociozoologisk skyltning kan
man säga .Välkänd för alla stockhol-
mare När Elisabeth och jag efter ett
ärende på västra Kungsholmen passe-
rar den gamla biograflokalen i bil sä-
ger jag att ”här uppträdde Jan Stenbeck
på extra bolagsstämma i samband med
arvstvisten med systern Margaretha af
Ugglas, som vi såg i TV-dokumentären
om hans liv.”Sekunden efter säger
Elisabeth: ”Titta på skylten på bilen som
just passerar” .På den bakre nummer-
skylten står JAN S-B Higgspartikeln
fick en konkurrent Och biografen
Draken är ett minne blott .
MARS 1
Begravning av Madeleine Lindahl,
Britt-Marie Askers barndomsvän.
Borgerlig begravning i Hoppets
kapell på Skogskyrkogården .Lars-Jo-
han Norrby är officiant .Jag spelar It
might as well be spring och Over the
rainbow Det här är också min första
urnbegravning med en urna istället
för en kista .
Denna händelse kan väl betraktas
som ett ovanligt historiskt vingslag
där två pojkar, födda i samma hus med
en månads mellanrum och kamrater
i 74 år, medverkar som officiant res-
pektive pianist vid en gemensam väns
begravning Den avslutande psalmen
var Oscar Lindbergs Gammal fäbod-
psalm, samma Oscar Lindberg som
spelade orgel i Engelbrekskyrkan när
vi konfirmerades .
Konserthuset Harpa i Reykjavik. Henning Larsen Arkitekter,Danmark. |©
Nära ögat?
(TT 27 mars).
