250
sig vara en gammal bekant .Jag hade
ett möte med honom 1990 Då gällde
det att undersöka om Kvarnholmen
vid Stockholms inlopp kunde vara en
intressant lokalisering för ett Nobel
Center Grannen, Laszlo Kriss, var
då chef på KF Fastigheter som ägde
större delen av Kvarnholmen Det
blev inget Nobel Center på Kvarnhol-
men, däremot på Blasieholmen 2018 .
Laszo Kriss kom senare, då vd för
Konsumentföreningen Stockholm,
att engagera sig i ett annat spännande
projekt, ett nytt Lill-Skansen, öppet
året runt Med cirka 40 miljoner
sponsrades projektet och anlägg-
ningen invigdes 2012 Det här var
intressant även för mig eftersom jag
hade skrivit en nästan färdig bok om
djuriska metaforer .Jag informerade
Laszlo och föreslog ett samarbete
där Lill-Skansen skulle presenteras
i ett eget kapitel i boken .Idén fick
gehör och inom ett år var boken på
marknaden, lagom till invigningen av
Lill-Skansen Halva upplagan med
ett speciellt Lill-Skansenkapitel .En
kombination av slump och eget initia-
tiv hade gett resultat .
Och senare den 14 juli 2011 resul-
terar slumpens skördar i ett oväntat
möte på återvinningsstationen i
Hemmesta på Värmdö Det är den
återvinningsstation som vi utnyttjar
på vägen till och från vårt fritishus .
Framför oss håller en person på att
kasta ett gammalt järnstaket och vi
något annat Hallå, vad gör du här,
frågar personen med järnstaketet .
Jag ser då att det är en gammal
arbetskollega från Sveriges Turistråd .
Han, August Boj, var ansvarig för
rådets kulturella projekt och hade
också tillsammans med mig i slutet
av 1980-talet besökt Stig Ramel,
Nobelstiftelsens VD, för att diskutera
ett Nobel Center i Stockholm Nu
frågade han om Elisabeth och jag
hade lust att komma till Djurö, tvärs
över vattnet från Bullandö, på en fest .
Vi tackade ja .
Mötet på återvinningsstationen
ledde till att jag valdes in i styrelsen
för Stiftelsen Vasakungarnas Djur-
hamn och att jag där tog initiativ till
utveckling av en app för levande-
görande av den marina historien i
Stockholms skärgård inom projekt
Sjöhistoriska stigen .Slump med
rötter Och, skulle det visa sig, Augusts
syster Gunn Johansson (prof .em .
i psykologi) tyckte att min bok om
djuriska metaforer var så intressant att
hon gärna skrev ett endorsement till
boken .
År 2008 bildades insamlings-
stiftelsen Vasakungarnas Djur-
hamn. Stiftelsens ändamål är
att främja vetenskapliga under-
sökningar och annan forskning
rörande örlogshamnen Djurhamn.
Stiftelsen belyser hamnens
historia och dess betydelse
inom östersjöregionen och leder
verksamhet som syftar till
att sprida kunskap om denna
forsknings resultat. Stiftelsen
samarbetar med institutioner
och organisationer som bedriver
akademisk forskning inom Sveri-
ges kulturhistoria, bland andra
Kungliga Vitterhetsakademien,
Kungliga Örlogsmannasällska-
pet, Södertörns högskola och
Statens Maritima Museer.
I backspegeln ser man hur Stock-
holms skärgård har kommit att spela
en central roll i mitt liv Mamma föds
i Vaxholm .Pappa och mamma möttes
första gången i Stavsnäs Mina äldsta
kamraters, tomtarnas, familjer hade
sommarställen på Boda och i Gus-
tavsvik .Elisabeth och jag skaffar efter
vår pensionering sommarställe i Barn-
vik på Fågelbrolandet för att efter
några år byta till Bullandö på Värmdös
fastland Och nu engagemanget för
skärgårdens historia och framtid .Att
min geografilärare i gymnasiet Bertil
Hedenstierna skrev sin doktorsav-
handling om skärgårdens historia har
kanske inte direkt påverkat mig men
får ändå ingå i berättelsen .
Liksom att Nobelstiftelsens
Australienflytt. |©
