Homo Selficus

45 Uppmärksammad kultur Att Finlands internationellt mest berömda tonsättare och nationalkompositör Jean Sibelius (1865-1957) skulle komponera musik på Kalevala-temat, till exempel Tuonelas svan, är knappast förvånande. Mer oväntat är kanske att han skulle gifta sig med sin studiekamrat Armas Järnefelts (också kompositör) syster. Varför det? Jo, hon hette Aino. Och var gifte de sig? I Tottesunds herrgård i Maxmo, Österbotten (!), cirka 30 kilometer norr om Vasa. En liten parentes är att Kvarkens skärgård 2006 utvaldes till ett av Unescos världsnaturarv. Tillsammans med Höga Kusten i Sverige är området ett komplett exempel på landhöjning- ens inverkan. Maxmos del i världsarvet utgörs av Mickelsöarna som är belägna i Maxmos yttre skärgård. Makarna Sibelius döpte sitt hem i orten Träskända, 38 kilometer norr om Helsingfors, till Ainola som efter deras död köptes av finländska staten och blev museum. En annan av Finlands stora kulturpersonligheter är den världsberömde arkitekten och form- givaren Alvar Aalto (1898-1976). Han föddes i Kuortane i södra Österbotten. 1916 började Aalto studera på Helsingfors Tekniska Högskola. Under inbördeskriget gjorde han ett av- brott i studierna för att strida i den vita armén. Aalto är arkitekten bakom bland annat konsert- och kongresshuset Finlandiahuset på Mannerheimvägen. Här spelas ofta Sibelius musik. Och vad hette hans fru som också var arkitekt. Gissa. Aino! (1894-1949) Alvar och Aino Aalto köpte 1934 en tomt i stadsdelen Munksnäs utanför Helsingfors. Villan de byggde är idag museum. Liksom paret Sibelius’ hem. Trådarna mellan Finland och Sverige fylls nu på i nutid. Våren 2019 meddelas att den finlandssvenska författaren Tua Forsström väljs in i Svenska Akademien på stol nr 18 efter att Katarina Frostenson av kända skäl lämnat sin stol. Drömmen om en ny finlandssvensk ledamot har funnits alltsedan Franz Michael Franzén dog 1847. Den blivande nationalskalden Johan Ludvig Runeberg fanns på en shortlist 1849, och var nära, men bara nära, att bli invald. Men Svenska Akademien har tidigare haft finländska stolar. Det mest anmärkningsvärda exemplet är kanske friherren Gustaf Mauritz Armfelt, som föddes nära Åbo 1757, och vars akademikarriär fick ett abrupt slut när han uteslöts från stol nummer åtta 1786. Armfelt var dömd till döden för misstankar om politisk konspiration och hade flytt till Ryssland. Och här kan vi knyta ihop två trådar som studerades lite extra i ”Krönika 5.0”, nämligen Nobeltråden och Jämtlandstråden. Nobelstiftelsens tidigare vd Stig Ramel har nämligen skrivit en biografi över just Gustaf Mauritz Armfelt, som tillhörde en svensk och finländsk adlig ätt och som, jodå, härstammar från bonden Lars Eriksson från Frösön i Jämtland.