Homo Reflexus

47 1800-talets första stora tunnelprojekt i Stockholm var sprängningen av järnvägstunneln under Södermalm för den så kallade Sammanbindningsbanan. Södra tunneln mellan Slussen och Södra station invigdes 17 juli 1871. Bakom projektet stod även här Nils Ericson som hade utarbetat förslaget. Arbetena påbörjades hösten 1864 under stort intresse från press och allmänhet. Tunneln blev 433 meter lång och fick dubbla järnvägsspår. Vid sprängningen experimenterade man med nitroglycerin - strax innan dynamiten gjorde sitt segertåg över världen. Järnvägen Saltsjöbanan mellan Slussen och Saltsjöbaden byggdes i slutet av 1800-talet. Dynamiten bidrog till att tunnelbygget för banan kunde snabbas upp betydligt. Järnvägen tillhör de innovationer som starkt påverkade samhällsutvecklingen under 1800- talet (K5 s.14) . I radioserien ”Räls” i SR P1 har man under våren 2020 kunnat följa järn- vägens utveckling. Och då inte bara ekonomiskt och kulturellt utan även politiskt. Järn- vägsstationer, lokomotiv och vagnar blev statussymboler för nationer och tätorter. Ett belysande exempel, hämtat från programmet, är den politiska kampen om att bygga det snabbaste loket. På 1930-talet gick Tysklands ekonomi framåt med stormsteg. Nazisterna satsade hårt på att sprida sin ideologi med hjälp av statussymbolen ”Snabba lok”. 1936 slog Nazityskland ett uppseendeväckande hastighetsrekord som fick landet att framstå som alltmer kraftfullt. Det tysktillverkade ångloket Borsig uppnådde en maxfart på hela 200,4 kilometer i timmen. Det satte därmed ett nytt världsrekord för ånglok. En av passagerarna vid rekordförsöket var SS-chefen Heinrich Himmler. Rekordet blev en enorm propagandavinst för det nazis- tiska Tyskland.