Homo Politicus

7 Epicentrum för härdsmältan blir den tyska riksdagen 1933, när nazister vid allmänna val genom utomparlamentariska metoder lyckas tillskansa sig makten i landet. Den nazistiska ideologin, skall det visa sig, blir det dödligaste framtida hotet mot demokrati och mänsk- liga rättigheter. Men den ideologiska basen för katastrofen utvecklas decennier tidigare. Ett citat ur den svenska nationalekonomen och finansministern Ernst Wigforss’ memoarer (1881–1977) belyser hur vissa, redan i början av 1900-talet, ansåg att Tysklands framtid skulle byggas. ”Så skola också vi tyskar i vår tid gå genom världen, stolta, med upplyftat huvud, i den säkra känslan att vara gudsfolket. Liksom den tyskes fågel, örnen, svävar högt över alla kryp på denna jorden, så skall tysken känna sig upphöjd över allt det folkkaos, som omger honom, och som han ser i ett gränslöst djup under sig.” (Minnen II 1914–1932 s. 70) Här måste jag få sticka emellan med något som jag själv upplevde som tonåring, men som jag först 2020 skulle förstå bakgrunden till. Vid familjehögtider under min uppväxt träf- fade jag en äldre släkting med sympatier för tysk ideologi och mentalitet. Släktingen upp- manade mig att sträcka på mig med orden ”Ut med bröstet, in med magen”. Jag tog det som ett gott råd för att skaffa en bättre hållning. När jag nu läser Ernst Wigforss’ memo- arer om Tysklands kejsare Wilhelm I:s uppmaning till de preussiska soldaterna får jag för- klaringen: ”Brust heraus – Bauch hinein”. Den historiska väven är tät. Det var inte bara i Tyskland som det högerextremistiska viruset frodades. Ernst Wigforss berättar också i sina memoarer om en resa till Italien 1923. Han läser dagstidningarna. Ett tidningsklipp illustrerar den politiska situationen i landet inför ett kommande val. ”Den som inte röstar, är mot fascismen, den som är mot fascismen är mot fäderneslandet, den som är mot fäderneslandet är en förrädare, och som sådan ska han bli behandlad. Efter valen skola namnen offentliggöras på dem som vi deserterat från valurnorna. Mot dem skola fascisterna vid- taga åtgärder som brukas mot desertörer och förrädare.” (Minnen II s 194) I september 1939 anfaller Tyskland sin granne Polen med stöd av Italien. Andra världs- kriget bryter ut och förintelsen närmar sig. 1945 ligger Tyskland och Europa i ruiner. Nittio år senare skriver jag: ”1940-talet innebar dödsstöten för tanken på ett globalt fascistiskt eller nazistiskt världsherra- välde. Förgrundsgestalterna inom extremhögern Adolf Hitler, Benito Mussolini, Herman Göring och Joseph Goebbels med springpojkar som norrmannen Vidkun Quisling förpassades för alltid till politikens soptunna”. (K s. 35) Att nazismen var på väg ut märktes inte minst när svenska media i slutet av andra världs- kriget vågade börja skämta och driva med det nazistiska ledargarnityret. De högerextre- mistiska cirkusnumren började närma sig vägs ände.