Homo Politicus

65 ”Från 1600-talet finns bevarade biskopliga visitationsprotokoll, som är en ganska ska- kande läsning. Man får en hemsk bild av våld, vidskepelse och oerhört stränga straff. 1600-talet var också en mörk epok med häxprocesser, och där var ofta prästerna inbland- ade på ett mindre hedrande sätt.… De som var präster på 1600-talet fick också uppleva trettioåriga kriget…” ”Därmed har vi gått in i 1700-talet, och då är det sannerligen en annan värld som under loppet av några årtionden växer fram. I stället för den maktägande ortodoxin, som nästan ingen vågade opponera sig mot, fick vi nu inom överklassen upplysningstidens totala kritik av bibeln och kyrkan.…Somliga reagerade med förskräckelse och vaktslående om allt det gamla. Andra reagerade med en viss känsla av befrielse att inte längre vara så bundna, och vi fick under 1700-talet många vad man skulle kunna kalla kulturpräster med vid- sträckta intressen…Hur hård kritiken mot kyrkan kunde vara i det svenska 1700-talet framgår t ex av ett brev från Johan Henrik Kellgren där han skriver till en god vän: ”Jag har på sista tiden läst igenom hela bibeln. Jag visste inte att den var så galen.” Boëthius fortsätter sin berättelse – nu om 1800-talet: ”Då kom en ny konservatism, den viktorianska moralen, nyromantiken med dess svärmeri för ståndssamhälle, monarki och religiositet.” ”Nu bör man i realismens intresse påminna sig att den kyrkliga folkuppfostran som i tre- fyra hundra år ingrep så djupt i människors liv – den lyckades givetvis aldrig helt.…Man kan t ex påminna om att 1830-talet var den värsta perioden i Sveriges historia vad gäller alkoholmissbruk, vida överträffande våra bekymmersamma förhållanden. Man kan också ta en sådan liten notis som att år 1849 hälften av alla barn som föddes i Stockholm var utomäktenskapliga. Mot slutet av 1800-talet kom något som inte många hade väntat sig: nya omskakningar, svårigheter, katastrofer för kyrkan och därtill frikyrkorörelsen.” ”En helt annan slags omskakning fick kyrkan uppleva då Darwins utvecklingslära pub- licerades 1859. Då utbröt den häftigaste strid mellan världslig forskning och kyrklig lära…I slutet av 1800-talet kom också Viktor Rydbergs lära om Kristus, som förnekade treenighetsläran. … En annan katastrof åstadkom kyrkan själv, då den kring sekelskiftet tog avstånd från arbetarrörelsen och förklarade dess materiella krav som ogudaktiga.” ”Egentligen är de moderna västerländska samhällenas situation fantastisk ur historisk synvinkel. Vi utgör världshistoriens första och hittills enda exempel på en kultur som försöker leva sitt liv utan religion… Vi ser i våra dagar ett egendomligt återuppvaknande av religiöst intresse, men det riktar sig nästan helt till andra rörelser än kyrkan. … Min högst personliga övertygelse är att för kristendom och kyrka finns ingen räddning annat än genom en reformation som är minst lika radikal som den Martin Luther en gång genom- förde, en reformation som innebär att man ändrar lära och tro och livssyn på ett sätt som våra prästerliga förfäder skulle ha blivit djupt bedrövade och uppskakade över.”