Homo Politicus

150 Recension Religionens relation till vetande Vad gör en Gud? ger på inte mer än 130 sidor en kortfattad och koncentrerad bild av religionernas och den naturvetenskapliga världsbildens utveckling och av hur de förhåller sig till varandra. Som en introduktion till sådana komplicerade processer och problem är den klargörande och borde kunna fylla en viktig funktion i kunskapens intresse i en tid då religiösa föreställningar som i upp- lysta samhällen blivit mer och mer marginaliserade åter börjat göra sig gällande. Författaren Bengt Sahlberg är professor emeritus i kulturgeografi, och står förstås, utan att bli för- dömande eller satirisk, ändå klart på vetenskapens sida med en sakligt kritisk hållning till religi- onerna. Han ansluter sig idémässigt till notoriska religionskritiker som Richard Dawkins, men avstår alltså från dennes starkt polemiska hållning utom i ett avseende, när han återger ett avsnitt ur en mot katolicismen kritisk artikel som den bekante Livets Ord-stiftaren Ulf Ekman skrev ett antal år innan han övergav sin församling och blev katolik. Det är inte religiositeten utan opportunismen och hyckleriet som stör Sahlberg. Hans poäng är hur vetenskapen genom historien kontinuerligt tryckt tillbaka och vederlagt religi- onernas föreställningar om världen och livet, medan motsatsen aldrig ägt rum. Religionernas före- trädare har, oftast med lång, gärna flera seklers, fördröjning, motvilligt tvingats acceptera att de vetenskapliga beskrivningarna av världen är riktiga. Det tog fyrahundra år för den katolska kyrkan att erkänna att den hade fel när den hotade Galilei med att brännas på bål om han vidhöll sin helio- centriska världsbild. Det tog hundra år för den engelska kyrkan att få ur sig en postum ursäkt till Darwin för att den försvårat hans liv genom sin envisa förnekelse av hans utvecklingslära. Tonen i boken är som sagt mycket saklig och lämnar till läsaren att förhålla sig till motsättningen mellan religion och vetenskap. Sahlberg lyfter fram vad kosmologin i dag känner till om universum från Big Bang till dagens läge, där man vet att vår vintergata ingår i en sk superhop med kanske 100.000 galaxer med 200 biljarder stjärnor/solar och som är ca 522 miljoner ljusår bred. I sin tur ingår denna superhop bland (såvitt man vet någorlunda väl) ca 100 miljarder galaxer i ett univer- sum som är åtminstone 156 miljarder ljusår i diameter. Att tänka sig att allt detta skulle vara skapat av en figur som på allvar tycker det är viktigt att kvinnor täcker håret, att män är omskurna eller att det är en meningsfull handling att förtära det kött och