Homo Politicus

148 Vad väntar vi på? I Sveriges Televisions frågesport- och underhållningsprogram På spåret ställs frågan Vart är vi på väg? Här gäller det för ett antal tävlande lag att klura ut vilka geografiska platser som är slutmålet för olika resor. Fredrik Lindström och Kristian Luuk Programledare i På spåret Ändstationen på livets resa är något annat. Här har mänskligheten genom historien gissat på det mesta: Dödsriket, Hades, Helvetet, Himmelriket, Paradiset, Nirvana – eller totalt utslocknande. Mer metaforiskt och poetiskt har slutdestinationen kallats för De sälla jakt- markerna eller De elyseiska fälten (jfr Champs Élysées i Paris). Av naturliga skäl har människan i alla tider försökt förstå och förutsäga framtiden på jor- den. Kristallkulorna har varit många. Från stjärntydning och kaffesump till femårsplaner och partiprogram. Frågan Vart är vi på väg? har ständigt varit aktuell. Om man vill kan den frågan även formuleras som Vad väntar vi på? I den formuleringen ligger både en prognos om vad som kan komma att hända i framtiden men också tankar om vilken framtid vi önskar förverkliga eller undvika. Vi vet att vi står inför betydande utmaningar som klimatförändringar, naturkatastrofer, sjukdomar/pandemier, extrema ideologier och väpnade konflikter. Vårt bästa verktyg för att hantera sådana utmaningar är förmodligen kunskap. Insikter fungerar ofta bättre än åsikter. Grundläggande är att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar, eftersom framtiden i bety- dande utsträckning utspelar sig i våra hjärnor. Ju bättre kunskap om hur hjärnan formar modeller av omvärlden desto bättre förståelse för hur dessa modeller kan anpassas till var- andra i en minsta gemensam nämnare, det vill säga, till en hanterbar gemensam verklig- hetsuppfattning. Utvecklingen av biomedicinsk DNA-teknik skapar unika möjligheter att bättre förstå den mänskliga naturen samtidigt som förmågan att behandla oändliga mängder data med hjälp av artificiell intelligens (AI) öppnar nya vägar för analys och tolkning av verkligheten.