Homo Politicus

130 Även jag, som tidigare adjungerad professor vid Umeå universitet, lyfter extra på hatten. Och det gör förmodligen också Sverker Sörlin, född 1956 i Åsele i Lappland, utnämnd till professor vid Umeå universitet 1993. Sedan 2007 är han professor vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. I Dagens Nyheter den 7 februari 2021 kan man läsa Sverker Sörlins tankeväckande nekro- log över Paul J Crutzen (1933–2021). Paul hade inte någon tjänst vid Umeå universitet, men en viss koppling till kemi. Han föddes i Amsterdam och var son till en nederländsk kypare och en tysk städerska. Familjen hade det knapert. I skolåldern var Paul mest intresserad av matematik, fysik och språk – inte kemi. Efter skolan går han en kortare ingenjörsutbildning i Holland, med inriktning på brobygg- nad. Vid ett besök i Schweiz träffar han en finsk flicka, Terttu Soininen. De beslutar att gifta sig och bosätter sig i Sverige, närmare bestämt i Gävle, där Paul får anställning på företaget Huskonsult AB. Han börjar också forska vid Stockholms högskola 1959 (året innan högskolan blev universitet). En annons om ett programmeringsjobb vid Meteorologiska Institutet väcker intresse. Han får jobbet, läser matematik och meteorologi vid sidan av och blir engagerad i de första svenska raketuppskjutningarna som genomförs utanför Jokkmokk 1961. Ledaren för raket- projektet föreslår att Paul ska gå igenom en forskarutbildning. 1973 disputerar han. Efter jobb i Boulder, Colorado, blir han chef för ett Max Planck Institut i Mainz i Tyskland och professor vid flera universitet. Och så mottar han nobelpriset i kemi 1995! Paul Crutzen är också känd för att ha lanserat begreppet antropocen, människans tidsålder, den senaste av jordens tidsåldrar som framförallt påverkas av människans aktiviteter. (Antropos = människa) Arkitektur har, inte minst i den här skriften, lyfts fram som en betydelsefull kraft i en stads utveckling. Stockholms stad och Nobelstiftelsen beslutade att som ett inslag i de ”corona- styrda” festligheterna under Nobelveckan i december 2020 med konstfulla ljusinstallatio- ner lysa upp några av huvudstadens mer bemärkta byggnadsverk. Stadshuset